Kapitel 3

Medan Leah tränade med Akira funderade hon på varför hon inte kunde berätta om drömmen. Så fort hon skulle berätta var det precis som att allt bara försvann. Det var väldigt märkligt. Visst hade hon varit med om det tidigare när hon kom ihåg allt om det hon drömt om precis när hon vaknat och sedan glömt bort det. Men det här var något helt annat. Leah kom ihåg allt men av någon anledning så kunde hon inte berätta det för någon. Till slut gav hon upp med sitt grubblande och koncentrerade sig mer på att klara av svåra hopp med Akira.
Återigen går dagen fort fram för Leah. Det var redan dags för sängen, men hon kände sig lite motvillig till att gå i säng. För tänk om hon drömde samma sak? Hon ville verkligen inte komma dit igen. Det var alldeles för konstigt med personer som har grön hy och vingar. Det tog däremot inte många minuter innan Leah somnade. Att träna med Akira hela dagen tar verkligen på hennes krafter.
Leah vaknade upp i samma rum igen. "Fan också, inte den här drömmen. Kunde jag inte drömt något annat, suck.". Hon klev motvilligt upp och drog på sig några kläder. För självklart vaknade hon upp i det skamliga nattlinnet, vilket hon inte tänkte gå omkring i. Leah kikade försiktigt ut i hallen utanför sovrummet och ropade hallååå? Men ingen svarade henne. Hon kände hur magen kurrade och beslöt sig för att fixa något att äta. När hon gick nedför trappan så hörde hon någon nynna. Det lät som att det kom från köket. "Kanske är Lillith?". Väl inne i köket såg hon Lillith stå vid spisen och laga något. Vad det än var så luktade det underbart.
- Godmorgon sömntuta.
- Godmorgon Lillith.
- Hur mår du idag?
- Jo, jag mår bra.
- Bra. Jag vill gärna inte att du svimmar igen. Var riktigt otäckt. Säg bara till när du är hungrig så fixar jag något. Jag är ju här för att hjälpa er så gott jag kan. Ingen av oss vet hur graviditeten kan gå. Ni är ju så olika raser. Men var bara lugn jag finns här hela tiden.

" Raser? Vad menar hon med det? Jag är ju människa."
- Lillith jag måste bara fråga. Vad är du för något?
- En skogsalv såklart. Varför frågar du det?
- Näe jag kom bara inte ihåg, ljög Leah.
" En skogsalv. Hmm.....Berättade inte mormor en saga om skogsalver när vi var små? Vad var det hon brukade säga?......Skogsalver ska ni veta är väldigt snälla individer och gör ingen fluga för när, men nåde den som förstör deras växter. Då bryter helvetet lös. Om jag minns rätt sa mormor så. Ok jag ska alltså inte förstöra några växter"

Leah var helt försjunken i sina tankar att hon inte såg vem som kom smygandes bakifrån. Hon skrek till när hon kände att någon kittlade henne. Hon vände sig om såg en man med blek hy, ljusgråa ögon, blont lite ruffsigt hår iklädd en svart kostym.
- Hej älskling! Jag tänkte titta förbi en snabbis innan jag måste iväg på konferens i några dagar.

Han böjde sig ner och skulle kyssa henne men Leah bara ryggade tillbaka och höll upp handen mot hans mun. Han tittade förvånat på henne och tittade sedan på Lillith.
- Jag sa ju att hon betedde sig annorlunda. Det kan ju bero på graviditeten. Du kommer väl ihåg vad läkarna sa?
- Jo, men jag trodde inte att det skulle gå så snabbt. Det syns ju inte ens att hon är gravid än.
- Jag vet men de sa ju att det kunde hända när som helst.
- Mm.
" Annorlunda? Hända när som helst? Är det något fel på mig? Vad pratar de om? 
Tankarna bara for runt i huvudet på Leah och helt plötsligt blev allt svart.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar